Marken våt från himlens gråt

Sitter på en sten 
Tung luft 
Alldeles stilla 
Tyst 
Mörka moln närmar sig 

Tårar rinner ner för min kind 
Stark vindpust 
Smeker min kind 
Torkar bort tårarna 

Små vattendroppar landar mjukt på händerna 
Tittar upp 
Tar ett djupt andetag 
Vackra droppar faller mer och mer 

Doften av regn fyller mina lungor 
Marken blir våt 
Från himlens gråt 

Sitter på en sten 
Ensam 

Sara Thunell Augusti 2012'

Uppdatering!

Tjäääna! Som ni ser har jag, efter mycket om och men ÄNTLIGEN tagit studenten! Efter all stress, allt kämpande, så stod ja där med toppenbetyg! Den dagen trodde jag skulle vara jobbig då ja hade velat ha min lilla mamma vid min sida, men den va helt underbar endå. På min studentskylt hade pappa klistrat dit en bild på mamma som står med armarna ut ur luften (som jag gör på bilden) och hon har sitt stora leende. Det gjorde min dag och jag va så glad hela dagen!

Samtidigt som jag hade en kanon dag så hade man trots allt en klump i halsen och tårar rann, när man skulle krama om sina lärare. Vilken tur man har haft då man va omringad av kanon lärare som hjälpte en grymt mycket, fick mycket inspiration och dom gjorde så man hittade sig själv. Extra stort tack till Ulrike och Johan. Jag har aldrig haft sådana lärare som ni, och jag är tacksam för alla utmaningar, intressanta uppgifter som lyfte fram mig och för första gången fick ja bra betyg och var bra på något! Tack tack tack!! Höll tal för Ulrike och Johan, vilket var kul då det blev en sista sekunden och hade ingen aning vad jag skulle säga.

Ett stort tack till min svenska lärare Johan, som upptäckte att jag kunde skriva. Han plockade fram så mycket inom mig, gav mig tips och råd. Han tog fram en passion som jag inte visste fanns. En passion till skrivandet. Han har fått mig att tro på mig själv, och en dag ska jag lyckas. Jag ska skriva en bok till att börja med, men hoppas på fler. TACK JOHAN!! Nu är man arbetslös och söker jobb som en galning. Jag vet att det va länge sen ja la upp en dikt och tänker slänga upp en snart så ha tålamod! Njut nu av den regniga, svenska sommaren med mycket skratt. För det ska jag! Over and out - Sara Thunell 2012

Morsdag

Till alla er som har en mamma - ni anar inte hur mycket avundsjuk jag blir att ni har en mamma, levande. Ta hand om henne och ge henne all kärlek, den kärlek hon förtjänar.. Finns där för henne och va rädd om henne. Grattis lilla mamma på morsdag. Åkte till dig och la blommor och en ny sten hos dig som det står 'älskade mamma'. Jag har accepterat att du är död, du kommer inte tillbaka. Varför är sanning så hård? Det är dags att vakna upp på allvar, jag kommer aldrig vakna upp ur denna hemska mardröm.

Detta är det verkliga livet. Jag kommer aldrig mer få krama dig, höra din röst. Så mycket som jag vill säga till dig. Jag ropar på dig, viskar ditt namn.. Men, jag får inget svar. Det är bara tyst. Du finns inte längre, bara ett minne. Jag måste släppa taget. Men, saknaden kommer va med mig resten av mitt liv. Den obeskrivliga saknaden. Jag måste bara lära mig att hantera den. Och jag ska lyckas en dag, för din skull. Jag ska kämpa och jag kommer att lyckas. Jag älskar dig min lilla, fina mamma. Nu, och föralltid. <3

Dreams

Jag öppnar ögonen. En rysning kryper sakta genom kroppen. Det är svalt, nästan kyligt i rummet, endå så svettas man. Jag suckar till och går ner till köket, tar ett glas med kallt vatten och dricker snabbt. Plötsligt stiger det i kroppen, en konstig känsla och jag börjar känna mig illamående. Jag tappar glaset då det går sönder i små bitar, jag börjar gå men märker inte att mina fötter trampar på glasbitarna, skärs in under skinnet och det börjar blöda.

Plötsligt står jag ute. Det är sen sommar och tidigt på morgonen. Det är dimmigt och kyligt och en enstaka fågel som sjunger då och då.
Jag går ut på en äng och mina händer börjar skaka. Jag andas hastigt och kollar runt. Varför hade man en känsla att någonting skulle hända? Va det därför jag vaknade? Varför hade jag känslan att gå till ängen? Jag stod där och vänta.. Väntade på vad? När jag precis började tvivla på mig själv och kände sig så korkad så fick man en till rysning. En svag, kylig vindpust svepte förbi mig och jag får svårt att andas.

Jag tittar bort mot skogen, och ser något som kommer gåendes ut från dimman. Hjärtat slår mer och mer men när jag börjar se vad det är, stannar hjärtat till för nån sekund. Tårar börja sakta rinna ner för kinderna och jag fryser till där jag står, kan inte röra kroppen. Det är så kallt och gräset är så blött att mina fötter har domnat bort och känner inte mina tår längre.

Hon kommer gåendes mot mig, hon är så vacker. Plötsligt börjar dimman sakta försvinna, och ett svag ljus lyser runt henne. Mina ben börjar kännas svaga och jag kämpar för att försöka stå kvar, men kraften och orken finns inte längre kvar och jag faller mot marken. Där jag ligger i gräset och känner att ja sakta börjar ge upp så känner jag en värme stiga. Jag tittar upp och märker att jag ligger i hennes famn, hon håller om mig.

Det börjar brännas i ögonen, tårar rinner som en flod ner för mina kinder. En tår sakta rullar ner på min läpp och ja känner smaken av något blött och salt. Så mycket jag ville säga henne, men rösten fanns inte. Jag öppnade munnen men inget kom fram. Hon tog sakta fram sin hand, la den försiktigt på min kind och torkade mina tårar. En panik började sakta stiga i min kropp och hon viskar till mig:

- Det ordnar sig gumman. Min fina, fina dotter.

Jag ser mig omkring, hon är borta. Jag försöker resa mig upp men lyckades inte. Jag börjar krypa och tillslut sätter mig upp. Jag ser mig omkring, hon är inte där. Jag tar ett djupt andetag och känner paniken komma tillbaka och lyckas skrika:

- Lämna mig inte!!! Snälla..

Jag börjar gråta så mycket så hela kroppen börjar skaka. Smärtan pulserar genom hela kroppen och får svårt att andas.
Jag vaknar upp i min säng alldeles svettig. Kudden va blöt av tårar, jag måste gråtit i sömnen igen. Allt var bara en dröm. En hemsk dröm. Jag tar några djupa andetag och gnuggar mig i ansiktet för att vakna till. Jag reser mig upp ur sängen men sätter mig snabbt igen. jag tar upp foten och ser massa sår. Jag börjar undersöka såren och lyckas få ut en glasbit ur ett av såren. Jag flämtar till och hjärtat slår snabbt. Jag tittar mot fönstret och ser, ser det jag behövde se, en stor stjärna tindra.

Text: Sara Thunell, bild: google.

Magisk Jul

Flickan vaknar
Tittar ut
Stora snöflingor
Sakta landar på marken
Springer ner för trappan
Leende på läpparna

Doften av gran
Doften av glögg
Julskinka
Julmusik
Fyller hela rummet

Kollar runt
Ser sin familj
Säger Go' Jul

Klockan tre
Alla sitter i vardagsrummet
Tillsammans
Skrattar till Kalle Anka

Varm känsla
Växer mer och mer

God jul allihopa! Hoppas ni får en kanon jul!

Sara Thunell 2011

Random stuff

Hej mina fina läsare!!

jag vet, jag vet! Det va väldigt länge sen jag skrev något.. Hur kan man ha glömt bort skriva något när den här hösten har varit så otrolig?
Ja, jag har skrivit lite små kladd om höstens färger osv, men det har inte blivit något helt, och något bra av det så jag ska försöka fixa så den blir bra. Men jag ber om ursäkt!
Jag har haft fullt upp nu med skolan, praktik, jobb, återupptagit spinningen, umgåts mer med vänner. Så jag har inte haft någon riktig tid för mitt skrivande och det tycker jag är trist, samtidigt som jag mår så bra nu endå.
Men jag ska prioritera lite och göra lite plats för skrivandet så kommer det säkerligen vara någon ny dikt när ni kikar nästa gång!

Jag känner mig glad, pigg, och allmänt ok. Det känns skumt att må bra, men jag njuter!

Jag kan föresten lägga upp en dikt som jag skrev till en tjej som jobbar på min praktik. Hennes första kissemiss hade somnat in och hon ville ha en fin dikt om honom, så hon bad om min hjälp och hon blev otroligt glad för den. Så här har ni den:

Till minne av Alladin

17 år
Flickan får en katt
Hennes första katt
Bara hennes
Ingen annans

Ett band skapas
Stort
Starkt
Kärleken mellan dom
Ingen som förstår

Åren går
Det är höst
Löven dansar i vinden
Alla färger
Så vackert

Katten tar farväl
En blick
Hon ler
Säger
- Vi ses snart, min vän


Ha det så bra nu så ska jag skriva en ny dikt snart!

Over and out!

Sara Thunell 2011

12 September

Jag var sju år
Jag var rädd
Rädd att förlora dig
Rädd att aldrig mer få se dig
Aldrig mer få se dig le

Du stannade kvar
Blev frisk
Rädslan
Borta

Sju år sen
Jag var tolv år
Hösten knackade på dörren
Alla färger
Så vackert

Tjugo över fyra
Tog du sista andetaget
Min mamma
Mitt allt
Borta

- Jag älskar dig, nu och föralltid.

Den 12e September tjugo över fyra år 2004 lämnade du mig. Jag saknar dig min underbara mamma <3

Sara Thunell 2011

Frihet

Andas djupt
Hostar
Giftiga avgaser
Ser mig omkring
Byggnader
Trafik
Stress

Suckar
Snubblar på skräp
Landar på asfalt
Somnar

Andas djupt
Doften av mossa
Träd
Frisk luft
Fyller mina lungor

Ser mig omkring
Trädens toppar svajar
Naturens lugn
Sakta fyller min kropp

Allena
Ingen där
Det enda som man hör
Vindens sus
Det enda som finns
Frihet

Vaknar
Eller drömmer jag?


Sara Thunell 2011

Eddie Vedder

Händer så mycket jobbiga personliga saker i mitt liv just nu så skriver inte så mycket dikter nu då lusten bara har försvunnit för tillfället, så jag skriver lite i boken istället, men snart dyker en dikt upp!

Tycker ni borde lyssna på Eddie Vedder's låtar (sångaren från pearl jam). Mycket bra artist som har den starka känslan, rösten och vet hur musik ska göras.

Låten finns här och heter The end. Enjoy! http://www.youtube.com/watch?v=PqAP5ZA2Lkg

THE END:

What were all those dreams we shared
Those many years ago?
What were all those plans we made
Now left beside the road?
Behind us in the road

More than friends I always pledged
Cause friends they come and go
People change as does everything
I wanted to grow old
Just want to grow old

Slide on next to me
I’m just a human being
I will take the blame
But just the same
This is not me
You see
Believe
I’m better than this

Don’t leave me so cold
Or buried beneath the stones
I just want to hold on
And know I’m worth your love
Enough
I don’t think
There’s such a thing

It’s my fault, Now I been caught
A sickness in my bones
How it pains to leave you here
With the kids on your own
Just don’t let me go

Help me see myself
Cause I can no longer tell
Looking out from the inside of
The bottom of a well
It's a hell
I yell
But no one hears

Before I disappear
Whisper in my ear
Give me something to echo
In my unknown futures ear

My dear
The End
Comes near
I’m here
But not much longer

Sara Thunell 2011

Dom tre musketörerna

Ni finns alltid där när jag behöver er.
Ramlar jag så hjälper ni mig upp.
Ni kan få mig att ibland bli arg, men det är ni som även får mig att skratta.
Har jag problem med någonting, eller om det händer mig något, är ni där och skyddar mig.
Ni är mina hjältar.
Ni är mina tre musketörer.

Pappa Göran
Bror Clas
Bror Tobias.


Sara Thunell 2011

Amy winehouse död 23 juli 2011

Den brittiska soul-jazz och R&B sångaren samt låtskrivare dog i sin lägenhet i London 23 juli 2011, bara 27 år. Synd då hon hade en speciell röst och gjorde bra musik.. Men så mycket droger som hon tog så blev man inte förvånad att hon gick bort. Men tråkigt att en sådan begåvad sångerska lämnar jorden.

Amy winehouse - Love is a losing game

For you I was a flame
Love is a losing game
Five story fire as you came
Love is a losing game

Why do I wish I never played
Oh what a mess we made
And now the final frame
Love is a losing game

Played out by the band
Love is a losing hand
More than I could stand
Love is a losing hand

Self professed... profound
Till the chips were down
...know you're a gambling man
Love is a losing hand

Though I'm rather blind
Love is a fate resigned
Memories mar my mind
Love is a fate resigned

Over futile odds
And laughed at by the gods
And now the final frame
Love is a losing game

?

Jag är rädd.
Jag är glad.
Jag är ledsen.
Jag är osäker.
Jag känner mig starkare än någonsin tidigare.

Känner att jag måste stå emot.
Stå emot allt oväder.
Blåst.
Regn.
Kyla.
Kämpa.
Slåss mot allt.
Vänta på bättre väder.



Sara Thunell 2011

My guardian angels

Sitter på rummet
Ensam
Ledsen
Allt känns tomt
Suckar
Vill bara må bra
Finna lycka

Tittar runt om
Alla tycks ha någon
Har funnit sin lycka
Så avundsjuk

Gråter
Hör av sig till sina bröder
Berättar
Båda lyssnar
Tröstar
Muntrar upp

Finns alltid där
Ensamheten
Borta

Syskonkärleken
Obeskrivlig

Sara Thunell 2011

Jag var där! Debattartikel 2011

Hösten 2009. Globen i Stockholm var fullt med människor som var där av samma orsak som jag. Alla gick och var så förväntansfulla och väntade med spänning.
Jag stod där med ett leende på läpparna. I fem år har jag väntat på denna underbara dag, väntat på att få se mina största idoler.
Jag stod längst fram och scenen var otroligt nära. Det var trångt och man hade svårt att andas. Plötsligt började det hända något på scenen, svarta skuggor rörde sig och mitt hjärta började slå allt fortare.
Alla lampor började lysa och där stod dom. Green Day var mitt framför mig och Billie Joe skriker:
- Hello Stockholm! Are you ready to rock?!
och låten 21st century breakdown började spelas.
Lyckan spreds i hela kroppen på mig och jag var alldeles tårögd. Hela konserten bestod av lycka, tårar, svett, trängsel och hes röst. Sista låten Good riddance (time of your life) spelades. Det var den lyckligaste dagen någonsin för mig att få se dom i verkligheten och få höra deras låtar.
I kristianstadsbladet 19.8.2010 så har Lisa Appelqvist skrivit om ett inspelat framträdande av bandet Mando Diao som kommer att spelas på internet. Dom står inne i en studio och spelar några låtar.
"Gustaf Norén flackar någon gång med blicken, letar efter en kamera som substitut för ögonkontakt, försöker halvhjärtat konversera ut i tomma intet utan att få den där annars så självklara, hörbara publik responsen."
Bandet vet inte vart dom ska titta och dom vet inte heller vad publiken tycker eftersom det bara är tomt framför dom. Bandet får inget jubel, ingen applåderar utan det är bara dom som hörs, inget mer.
Jag tycker att allt försvinner med sändningen. Bandet får förmodligen mer en känsla att dom repar än att det är en form av konsert. Vem vet om dom kanske fuskar, om dom verkligen spelar? Dom kanske står exempel och låtsas spela gitarr och kanske lagt till effekter.
Människor som har sina idoler vill absolut se sina idoler i verkligheten och höra sina favoritlåtar spelas. Ingen vill sitta bakom en dator och se sina idoler spela. Visserligen kan det vara en skön bonus att kunna kika på sina idoler men det man absolut vill uppnå, är att få se dom live, få träffa andra som också gillar bandet och stå där och trängas.
Det som skiljer från ett inspelat framträdande och en riktig konsert är att inspelat framträdande känns inte äkta. Man får ingen riktig känsla när man sitter där bakom datorn. Sändningen kan absolut inte ersätta en riktig konsert då det ger så, så mycket mer. Man får en helt annan känsla och man upplever så mycket på en konsert. Man upplever spänning, lycka, bra musik och mycket, mycket mer. Man kan lyckas få ögonkontakt , en vinkning m.m och konserter kan aldrig vara lika då bandet kanske gör en extra grej på scenen och slänger in lite mer gitarrsolon etc.
Bandet som spelar behöver också sin publik. Dom behöver få jubel och applåder för att veta att det dom gör på scenen är bra och att publiken gillar det. Spelar dom i en studio är det ingen publik där som stöttar dom och då kanske dom till och med spelar sämre.

Jag föredrar definitivt att gå på konsert. Där är allt äkta, där får man se med egna ögon sina idoler. Mina kompisar spelar i bandet Safemode och jag älskar att se dom på deras konserter. Dom ger alltid 100% och känslan man får på konsert är obeskrivlig.
Att strunta i allt omkring en och släppa loss, jubla, sjunga falskt utan ens bry sig och bara lyssna på musiken, DET är livet för mig. Det är då jag är som allra lyckligast.
Sändning via internet på bandet kan ALDRIG ens komma i närheten av en riktig, live konsert!

Text: Sara Thunell 2011
Bild: Green Day globen 2009 (google)

-

Solen skiner
Likaså jag

------------


Har mycket att göra nu och få saker färdigt innan betygen sätts och sommarlovet börjar snart, inte långt kvar!
Kommer lägga upp någon dikt inom kort, när jag har tid! Ha tålamod gott folk så kommer det allt snart att vara något nytt uppe här nästa gång ni kikar :)

Njut nu av solen och värmen som jag gör!

Text och bild av Sara Thunell

Happy birthday, my beautiful angel

7de april 1956
55 år sedan
Föddes en ängel
Så vacker
Så underbar
Hennes leende
Stort
Varmt

Det gjorde ont att se
Smärtan i hennes ögon
Väntan
Att hon skulle ge sig av
Få sina vingar
Flyga härifrån

Öppnar ögonen
Ingen där
Viskar hennes namn
Inget svar
Tårar sakta rinner


Grattis min underbara mamma på din 55 års dag.
"Men jag hoppas att det även finns plats kvar i ditt hjärta för mig om jag inte kommer överleva sjukdommen för du finns alltid kvar i mitt alltid, alltid. Det lovar jag! (En mening från ditt avskedsbrev som du skrev till mig..)"

Du har den största platsen i mitt hjärta mamma, faktiskt så är det du som är ägaren till mitt hjärta.
Jag saknar dig så enormt mycket, varje dag händer det något som jag bara vill springa hem och berätta för dig, men du är aldrig där när jag kommer hem. Jag har fortfarande svårt att förstå att du inte lever längre, du finns inte. Du finns bara i mitt huvud nu och jag drömmer varje natt att du lever, är med mig.

Jag älskar dig, nu och föralltid.

Text och bild: Sara Thunell 2011

Det enda jag vill, är att fly, ge mig av här ifrån, börja om på nytt. Jag känner att jag hör inte hemma här, jag passar inte in.. Men varför ger jag mig inte av?

Antingen är jag för feg, eller så förväntar jag mig att jag hör inte hemma nånstans alls därav att det aldrig blir av. Men man kan inget veta förän man har testat.. Om man endå gjorde det någon gång istället för att bara snacka om det utan att det blir av.. Jaja, whatever..

Over and out.

Sara Thunell 2011

Carina Thunell

Förut när du levde så brukade jag få blommor, godis, eller någon liten sak utav dig på alla hjärtans dag, bara för att jag brukade aldrig få något så då kom du alltid med nånting till mig denna dag och hade det mysigt. Nu är det så tomt och tyst denna dag och det känns som varje år, tomt och otroligt tyst då du inte är här. Men jag hoppas att du dyker upp inatt som den stora fina stjärnan som du är och tindrar för mig, för det, är det finaste du kan göra för mig just nu. Jag älskar dig mamma, nu och föralltid. Vila ifrid mitt hjärta.

Text och bild Sara Thunell 2011

I feel so alive!

Hej allihopa!

Jag har så fullt upp nu i skolan och annat så har inte riktigt tid att sätta mig ner och skriva dikter, utan pluggar för fullt istället och bokstavligen lever livet. Jag har börjat spinna igen, pluggar, har praktik m.m så full rulle!! Det är nu som humöret är på topp och hoppas jag får ha det en lång stund nu! Tar dagen som den kommer helt enkelt! Jag hoppas ni mår lika bra som jag gör!

Förlåt att jag inte skrivit någon ny dikt, senaste va en dikt till mina underbara vänner som spelar i bandet Safemode så jag ska slänga upp någon ny snart så ha tålamod!

Kram till er underbara läsare!

Text och bild: Sara Thunell 2011

Safemode

Flicka ledsen
Allt runt omkring henne
Rasar
Tomrum som fylls mer och mer
Känslan att försvinna
Bort från jorden
Växer allt mer
Det enda hon vill
Slippa känna smärta

Sätter på stereon
Lägger sig på sängen
Tårar trillar ner för hennes kind
Hon andas tyngre
Försöker slappna av
Safemode fyller rummets tystnad
Flickan lyssnar
Noga

Texten
Fyller hennes inre
Instrumenten
Gör henne starkare
Safemode
Räddar flickan
Torkar hennes tårar

Flickan ler
Börjar se
Mörkret sakta försvinner
Safemode
Kommer med ljuset

Flickan tacksam
Att dom finns
Utan dom
Inget ljus

Bild och text Sara Thunell 2011

www.myspace.com/safemode
http://safemodeband.com/
http://www.youtube.com/Safemodevideo