lördag 25 december 2010
JUL
Snön faller
Täcker hela marken
Tjockt
Tungt
Kallt
Tittar sorgset upp
Ingen där
Glädjen
Familjen borta
Julen som en gång var’
Har nu sakta gått sin väg
Tittar upp
Ler
Familjens glädje
Barnens bus
Varm känsla
All skratt
All kärlek
Julen knackar på dörren
Text: Sara Thunell. Uppläst av svenska läraren Johan Salberg på julavslutningen den 21/12 2010
tisdag 21 december 2010
Vit kista
Vit kista
Blommor
Tittar runt
Många gråter
Jag stirrar på kistan
Där ligger min mor
Bara hennes kropp
Livet borta
Cavatina spelas
Jag tårögd
Gråter inte
Kan inte förstå
Saknar dig min underbara Mamma, du betydde allt för mig.. Det var du & jag och vårat band vi hade är obeskrivlig. Jag önskar att du levde, att du aldrig hade fått cancer. God Jul älskade mamma Carina.
Sara Thunell 2010
onsdag 8 december 2010
MERRY FUCKING CHRISTMAS
kärlek?
lördag 4 december 2010
Själsfrände
Jag har så många vänner, så många vänner som har olika platser i mitt hjärta. Vänner som har större platser än andra. När inte min familj räcker till, så kan jag vända mig till mina vänner. Som sagt, jag har så många vänner som betyder allt för mig, dom som får livet värt att leva.
En av dom, är en unik sådan. Han sitter och torkar mina tårar och får mig att le. Mitt hjärta var av is, han värmer mitt hjärta. När mitt hjärta rasar, står han där med hammare och spik, och lagar mitt hjärta. Han gör allt, allt för att få mig att må bra. Han får mig att gråta och sedan börja skratta, skratta så det värker i magen. Han står och knuffar mig, drar upp mig ur gropen och får mig sakta att stiga, och bli stark. Jag har aldrig haft en sådan nära kontakt med någon, han bär mina mörkaste hemligheter som bara jag har vetat om. Jag litar på honom, och även fast vi inte är släkt så är han som en bror för mig.
En sådan här vänn borde alla ha. Och min vänn som jag älskar, min "bror" som jag aldrig någonsin vill förlora heter Robin Sivonen. Du är unik. Helt otrolig. Tack.
(bild: Robin&Sara)
tisdag 23 november 2010
Julen bara ett ord.
torsdag 18 november 2010
Naturalistisk berättelse av Sara Thunell 2010
Han klär på sig ytterkläderna och drar iväg. Han tänder en cigarett och går iväg.
Han tänker tillbaka då han såg all blod rinna ut på gatan. Så tjockt och varmt och den råa doften började sprida sig. Han såg skotthålet på sin lillasysters panna. Det var sju år sen hon blev mördad framför ögonen på honom. Sju år sen hon försvann.
Han sitter nu på en parkbänk och har druckit en kvarting vodka. Han blir inte full längre, alkohol är numera svagt och man blir bara varm i kroppen utav det. Han lessnar och går vidare. Han går in till sin kompis och sätter sig i soffan.
Han blir serverad det gamla vanliga, heroin. Varenda åder hade kollapsat men han lyckades hitta en. Hans armar är fulla av sår, sönderknarkade armar där det finns spår från alla andra sprutor. Den enda ådran vid all röra på armen som han hittade var vid ett sår som varade där det kom upp gulaktig sörja som var lite tjock och rinnig som sedan blandades med blod. Han klämde lite på såret för att få ut lite mer gulaktig vätska och blod och torkade bort det på tröjan.
Nålen trängde in i hans hud, in i såret och han såg hur blodet blanda sig med den gyllenbruna vätskan. Det börjar rusa till och huvudet dunkar mer och mer. Han älskar känslan precis innan allt blir till vansinne. Innan allt spårar ut.
Han tar sig in till sovrummet och låser dörren. Han stirrar runt och tittar på varenda liten sak inne i rummet. Han hör röster inne i rummet.
- Håll käften!
Skriker han och sätter sig i ett hörn. Det börjar knacka på dörren och han hör att folk försöker ta sig in. Det dånar mer och mer och han blundar och tänker på att det inte är verkligt, det är heroinet som spökar.
I sju år har det hållit på, sju långa år. Han tänker tillbaka då han får syn på sin lillasyster som står framför honom och ler sitt varma leende.
Han hör hur det bankar mer och mer på dörren och sedan hör han en röst som låter bekant.
Var det mördaren?
Han börjar få panik och stirrar runt med stora ögon. Blodet rusar i kroppen och han börjar svettas.
Det blir alldeles varmt i byxorna, han har kissat på sig. Han blir alldeles blöt mellan benen och det kommer en stark doft av urin. Han blir illamående. Han hör fortfarande rösten och grips mer och mer av panik.
Han ställer sig upp och rusar till fönstret. Han öppnar fönstret och skriker:
- Din jävel! Du sköt min syster men du kommer inte lyckas att skjuta mig!!
Han tittar ner, femtevåningen är han på och han skriker rakt ut och hoppar.
Det tar en stund innan han landar.
Det svartnar för hans ögon och landar med huvudet före. Ryggen och nacken knäcks sönder, dras ihop som ett dragspel med ett stort knak.
Hjärnan hamnar på den kalla asfalten då hela huvudet har öppnats upp. Det rinner ut blod som blandas med hjärnan då det inte längre är den röda färgen utan mer gulaktigt och smutsigt som har blandats med blod. Högra benet har vridet sig, brutits på tre ställen och knäskålen har flyttats till knävecket. kroppen ligger där tung och livlös och all blod som har runnit ut på gatan är fortfarande varm så det ångar. Kroppen börjar kallna och livet som för ögonblickligen levde har nu rest och lämnat kroppen, för att börja sin resa någon annanstans.
DIKT TILL TEXTEN: Livets mörker.
Han ser
Blod rinna
Tjockt
Varmt
Rå doft
Stiger mer och mer
Nålen tränger in i hans hud
Blodet blandas
Gyllenbrun vätska
Han hör röster
Spårar ur
Hoppar från fönstret
Ryggen knäcks
Nacken
Likt ett dragspel
Kall asfalt
Hjärnan rinner ut
Gulaktigt
Smutsigt
Blodet ångar
Kroppen kallnar
Sara Thunell 2010.
Bild: Google.
söndag 14 november 2010
Min pappa
FARSDAG!
Flickan ledsen
Vill bara må bra
Slippa må dåligt
Flickan gråter
Springer till sin pappa
Pappan torkar hennes tårar
Säger att allt kommer bli bra
Flickan glad
Hon mår äntligen bra
Mörkret som var
Har nu blivit ljust
Flickan ler
Bredvid sitter hennes pappa
Hon är stolt
Att just han är hennes pappa
Han kan få henne att gråta
Han kan få henne att le
Men det bästa
Han finns alltid där
Tack för att du är den du är. Min Pappa. Tack för att du får livet värt att leva. Du är ljuset i mitt liv.
Du är min pappa, och jag älskar dig.
onsdag 10 november 2010
Hästliv
(Bild på mig och hästarna Billen och Klipper.)
Flickan sitter på lektion
Suckar
Vill bara åka hem
Skolklockan ringer
Alla åker hem
Flickan skyndar sig iväg
Andfådd
Ler
Hon närmar sig
Känner ljuvliga doften
Flickan går in i stallet
In i boxen
Kastar armarna runt hästen
Så varm
Mjuk
Tar djupt andetag
Rider iväg
Långt bort
Kommer fram till en äng
Börjar galoppera
Flickan släpper taget av tyglarna
Håller ut armarna
Vindpusten smeker flickans ansikte
Flickans hår
Hästen gnäggar
Flickan skrattar
Dikt och bild av Sara Thunell 2010
torsdag 4 november 2010
Mörkret sakta försvinner
onsdag 27 oktober 2010
Mamma kom tillbaka
tisdag 19 oktober 2010
Ode till en näktergal
Mitt hjärta värker och jag domnar bort
i sömntungt rus, som om en giftig drog
av odört eller vallmo på en kort
minut försänkt min själv i glömskans våg.
Jag är ej sjuk av avundsjukt begär,
blott alltför lycklig för din lyckas skull,
du trädens lätta vingade dryad
för att du sjunger här
i skuggig skog, med strupen överfull,
din sommarsång bland gröna bokars blad.
O hade jag ett vin, som jordens valv
så länge kylt, att det fått jordens must
och must av gräs och blom och dans som skalv
vid sydländsk sång av solbränd levnadslust,
en bägare med söderns heta glöd,
där musisk druvsaft över brädden rann
med röda stänk - jag gåve varje pris,
om den sin purpur bjöd,
och drack därav, tills världen helt försvann,
och jag fick fly med dig i skogens dis.
Fly långt, långt bort och glömma allting här,
som du bland löven aldrig kan förstå,
all grämelse, all leda, allt begär,
där människor med sina suckar gåm
där krämpor skapa glest och grånat hår,
där ungdom bleknar, spöklikt tun, och dör,
där blott att tänka är en sorg som pinar
med grå förtvivlans sår,
där skönheten sitt ögas glans förstör
den korta natt, som kärleken förtvinar.
John Keats 1819
Hope there's someone
Underbar text, gillar dock inte låten utan bara texten, däremot gör linnea henriksson i idol denna låt så känslig, så mycket känslor som dyker upp innifrån, love it.
Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, will I go
Hope there's someone
Who'll set my heart free
Nice to hold when I'm tired
There's a ghost on the horizon
When I go to bed
How can I fall asleep at night
How will I rest my head
Oh I'm scared of the middle place
Between light and nowhere
I don't want to be the one
Left in there, left in there
There's a man on the horizon
Wish that I'd go to bed
If I fall to his feet tonight
Will allow rest my head
So here's hoping I will not drown
Or paralyze in light
And godsend I don't want to go
To the seal's watershed
Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, Will I go
Hope there's someone
Who'll set my heart free
Nice to hold when I'm tired
Evig vänskap
Flickan ensam
Går omkring
Bara tomt skal
Har ingen vid sin sida
Känner sådan smärta
Ingen kan förstå
Tårar rör sig sakta ner för kinden
Om bara någon, någon som kunde hjälpa
Flickan sitter vid parkbänk
Vill bara försvinna
Bort från verkligheten
Livet
Hon tittar upp
Ser ett stort leende
Tindrande ögon
Är hon verklig?
Hon börjar prata med flickan
Så ivrig
Så glad
Livet börjar ta sitt slut
Flickan ler
Fylld med värme
Lycka
Bredvid sitter hon och pratar
Flickans bästa vän
Egna ängel
Själsfrände
Deras band som aldrig går att lossna
Aldrig skiljas åt
Aldrig
Evig Vänskap som aldrig slutar
måndag 20 september 2010
Slutet kom
lördag 11 september 2010
Saknad
Två år
Två år av saknad
kan inte förstå
Fyra år
Fyra år kändes som en evighet
Sex år av saknad
Sex år sen du lämnade mig
Sex år av smärta
Tomhet
Svårt att minnas
Det som va så tydligt förut
Känns som om du aldrig funnits
Bara ett stort minne
Att du en gång levde
Var min mamma
Älskade mamma
Måste gå vidare
Bli van att du inte längre finns
Att du alltid förblir ett minne
Tårar rullar ner för kinden
Sex år sen du lämnade mig
Sex år sen mitt liv försvann
Vill inte släppa dig
Jag måste
Söndagen 12 September tjugo i fyra 2004, vila i frid Mamma ♥
onsdag 8 september 2010
Bara en dröm
torsdag 2 september 2010
Syskonkärlek
måndag 9 augusti 2010
Tiden med mamma
fredag 23 juli 2010
kärlekens smärta
torsdag 22 juli 2010
Musik
torsdag 8 juli 2010
Minnen försvinner
En blick
onsdag 7 juli 2010
E.E Cummings dikt I carry your heart with me
En dikt från filmen In her Shoes, helt underbar dikt!
i carry your heart with me
(i carry it in my heart)
i am never without it
(anywhere i go you go, my dear; and whatever is done
by only me is your doing, my darling)
i fear no fate
(for you are my fate, my sweet)
i want no world
(for beautiful you are my world, my true)
and it's you are whatever a moon has always meant
and whatever a sun will always sing is you
here is the deepest secret nobody knows
(here is the root of the root and the bud of the bud
and the sky of the sky of a tree called life; which grows
higher than the soul can hope or mind can hide)
and this is the wonder that's keeping the stars apart
i carry your heart
(i carry it in my heart)
måndag 28 juni 2010
Sandstranden
söndag 13 juni 2010
Smiling on her lips
I nöd och lust
lördag 12 juni 2010
Vänner för livet
Olyckliga flickan
fredag 11 juni 2010
Sommarlov
tisdag 8 juni 2010
Livet är en mardröm
Svält
söndag 6 juni 2010
Flickan och katten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)